test

test

Riskanalys

Via SBFF finns en riskanalys som är förbundsgemensam och generell och berör samhällsfarlig industri samt lite statistik. Jag ska kolla lite på vad kommunen har specifikt i riskanalysväg för denna typ av olyckor.

Lso i SBFF´s handlingsprogram

Enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 8§ skall följande finnas med i ett kommunalt handlingsprogram:

“8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. ”

Nynäshamns kommuns räddningstjänst är ordnad under Södertörns räddningstjänstförbund. I förbundets, och tillika Nynäshamns kommun´s, handlingsprogram finns det mål för förbundets verksamhet, risker för olyckor i kommunen översiktligt beskrivet men inget är skrivet, som jag kan hitta, om vilken förmåga kommunen avser att skaffa sig i fred och höjd beredskap.

I förbundets handlingsprogram  står det hänvisat på sidan 5 (http://www.sbff.se/upload/Dokument/Styrdokument/3%20Handlingsprogram%20Sbff.pdf ) att vidare information om förmåga och bemanning kan fås från räddningscentralen. Det står även att: 

“Målen i detta handlingsprogram är övergripande och avser säkerhet i förbundets

medlemskommuner. För att uppnå målen krävs prestationer av både Södertörns

brandförsvarsförbund och de kommunala förvaltningarna. Intentionen är att målen ska brytas

ned till mer detaljerade mål som återfinns i verksamhetsplan hos Södertörns

brandförsvarsförbund samt i medlemskommunernas förvaltningar.”

Det står att närmare information finns att finna i Sbff´s verksamhetsplan. Verksamhetsplanen finns inte på Sbff´s hemsida så informationen bedömmer jag som krånglig att ta del av. Är det så att de inte avser att skaffa sig någon ny förmåga avseende räddningstjänsten?

Dessa mer detaljerade mål som nämns i Sbff´s handlingsprogram finns, vad jag kan se,  inte i Nynäshamns kommuns motsvarande handlingsprogram eller något annat på deras hemsida.

Säkerhetsorganisationen i Nynäshamns kommun

Efter att ha läst boken medvind i säkerhetsarbetet ( http://www.raddningsverket.se/Shopping/pdf/19960.pdf ) skulle man önska mer av Nynäshamns kommuns säkerhetsarbete och organisation.

Idag har Nynäshamn en halv säkerhetsansvarig (när denne nu tillträder (finns ingen idag) och varje förvaltning  har ett säkerhetsombud i förfaltningschefen. Vad som beskrivs i boken medvind i säkerhetsarbetet är något helt annat. Om man sammanfattar framgångsmetoder för en effektiv olycksförebyggande verksamhet kan man ta med följande: Komplett rapporteringssystem för olyckor och incidenter, säkerhetsgrupper om minst 3 anställda, analysgrupper från varje sammhällsviktigt funktion (räddingstjänst, skola, sjukvård mm), införande av säkerhet på den dagliga agendan o.s.v.  

I staffanstorps kommun som motsvarar Nynäshamns till invånarantal har ett särskilt datasystem införst som ett nav i säkerhetsarbetet. “Här skall alla kommunala förvaltningar lämna rapport om de risker, incidenter och skador som kan drabba verksamheten – från barnolycksfall till IT- störningar. Varje månad tar vår analysgrupp del av statistiken. Därefter beslutar vi om förebyggande åtgärder, berättar ställföreträdande räddningschef Michael Marklund.”

Tanken är sedan att kommuninvånarna ska kunna nå systemet via kommunens hemsida.

 

Det är just detta som min kommun saknar som endast har rapportering om skadegörelse i dag. Att införa ett mål om en säker och trygg kommun borde vara bra ur alla synvinklar, ekonomiska som olycksförebyggande. Om åtgärder kan sättas in på rätt ställe så att olyckor förebyggs får man detta tillbaka i form av färre sjukfall, mer skatteintäkter, en attraktivare kommun, minskade kostsamma driftstörningar osv.

eller nån som tycker annorlunda?

  

Säkerhetsarbete i detaljplaner

Efter att ha skummat de dokument som var utlagda som resurser under samhällsplanering:

http://www.raddningsverket.se/shopping/srv_ShowItem____22957.aspx

http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2008/sakerhetshojande.pdf

blev jag lite undrande.

Det upplevs som att säkerhetsaspekter ofta kommer i andra hand till fördel för andra behov som t.e.x. ekonomiska, tids eller andra typer av profiterande vinster.  Det kanske är helt naturligt och oifrånkomligt? Det som verkar mest möjligt att förbättra är kanske en tidigare dialog då större byggantioner ska genomföras där tex. arbetsgrupper bildas från berörda aktörer. På så vis skulle säkerheten mer byggas in i planen istället för, som fallet verkar nu, skjutas in när det mesta är bestämt.

Kanske en uppgift för en kommunal representant från räddningstjänsten?

Som lagen säger: i 3 kap kommunens skyldigheter

“ För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
   Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet.”

Å andra sidan finns det ingen överhängande fara, eller finns det?

Räddningstjänstens roll och uppgifter i Södertörn/Nynäshamn

Nu kommer lite om räddningstjänstens (SBFF´s) arbete i Nynäshamns kommun. 

Räddningstjänsten i södertörns räddningstjänstförbund har en kommunrepresentant som ska fungera som en länk mellan kommunen och förbundet. Syftet med att ha en representant från räddningstjänsten är att kunna delta i ev. riskhanteringsgrupper inom kommunen eller arbete med övrig kris och riskhantering och ett allmänt stöd i kontakten med räddningstjänsten.

Ett konkret exempel på vad detta kan användas till är om kommunen upprättar kommunsspecifika mål, aktiviteter eller handlingsplaner för skydd mot oönskade händelser. Vi dessa tillfällen är behovet stort av att samarbetet fungerar . Representanten underlättar då arbetet.

Andra uppgifter som räddningstjänsten har (bestämt genom det förbundsgemensamma handlingsprogrammet) är att utbilda. Utbildningar sker av kommunalanställda och besök i skolor. Förbundet är också aktivt i olika arbetsgrupper i den kommunala verksamheten t.ex. riskhanteringsgrupper. 

Det står i handlingsprogrammet: http://www.sbff.se/upload/Dokument/Styrdokument/3%20Handlingsprogram%20Sbff.pdf att “Södertörns brandförsvarsförbund bistår kommunerna i sitt arbete inom ramen för närliggande lagstiftning”. Formuleringen närliggande lagstiftning gör att det låter som att förbundet även genomför sådant som inte är styrt genom LSO.  

 

 

 

 

Gott nytt år!

Gott nytt år allihopa!

Inget plugg i dag va?

he de

Brister i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor i Nynäshamns kommun

Detta inlägg skall läsas som en fortsättning på detta inlägg: http://jonas8008.wordpress.com/wp-admin/post.php?action=edit&post=36

Vid en närmare granskning av bristerna i Nynäshamns kommuns handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor hittar jag följande kommentarer i samrådsredogörelsen från berörda aktörer:

“3.1.5 Nykvarn
Säkerhetsmålen är övergripande och säger inte så mycket även om man läser riskanalysen.
Samma sak gäller prestationsmålen. Det står inte vilka åtgärdsprogram eller hur samverkan
skall byggas upp mellan förbundet och kommunerna.

Kommentar från SBFF: Tanken är att man utefter handlingsprogrammet, riskanalys och andra lämpliga dokument tillsammans med sin kommunkontakt från räddningstjänsten tar fram
åtgärdsprogram och mer specifika mål för sin kommun. Då handlingsprogrammet ska vara
gällande för nio medlemskommuner bör det vara på en övergripande nivå”.

Vidare lyder Nynäshamns kommuns remisssvar:
“Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka handlingsprogrammet och finner att det innehåller allt som det ska. Innehållet är tydligt avgränsat och målen välformulerade. Noteras bör att målens uppfyllelse ställer krav på ett aktivt förebyggande arbete i kommunens verksamheter. Saknas något är det en vidare omvärldsanalys med prognos för Södertörn med avseende på
befolkningsutveckling, tillväxt, skade- och olycksutveckling och hur dessa faktorer påverkar
räddningstjänsten”.
 

 Källa: http://www.sbff.se/upload/Dokument/Samrådsredogörelse%20handlingsprogram%20Sbff.pdf

  

Det är tydligt genom dessa citat att Nynäshamn har brister i sitt systematiska säkerhetsarbete. Bristerna består av oförmåga att utföra, enligt min bedömning, en uppföljning på de säkerhetshöjande åtgärder man genomför om man saknar tydliga mål för säkerhetsarbetet i kommunen. Med tydliga mål menar jag t.ex. % uella sänkningar av olyckor, tydliga ambitionsnivå av vad man vill åstakomma med säkerhetsarbetet o.s.v. Det förefaller vara så att de förväntar sig detta från SBFF

I boken Systematiskt säkerhetsarbete- att arbeta med kommunala handlingsprogram  (http://www.raddningsverket.se/shopping/srv_ShowItem____19681.aspx) tas på s. 36 upp vikten av att bryta ned de övergripande nationella målen i de kommunala handlingsprogrammet för skydd mot olyckor.

 Det finns här en jättebra möjlighet för kommunen att förbättra sin målformulering samtidigt som man styr upp sitt inrapporteringssystem för att kunna överblicka processen med säkerhetförbättrande åtgärder över alla sekorer inom kommunens gränser. 

 

 

 

Säkerhetstänk i pågående och färdiga detaljplaner

När jag skummat vissa färdiga och pågående detaljplaner i Nynäshamns kommun har jag kommit fram till följande.

Till att börja med följer detaljplanerna i stort översiktsplanerna där det aktuella detaljplanområdet ingår. De övergripande riktlinjerna  i översiktsplanerna är dock något som kan ändras om det finns behov av det. Aningen ekonomiska eller praktiska behov av planerna att dömma.

Av kommande nybyggnationer av större art (bostadsområde eller industri) verkar det vara lite flytande när det finns fog för en riskanalys eller en MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Ett exempel är en utvidgning av ett industriområde (vansta)  med ett antal industri fastigheter och bl.a. en bensinmack. Industriområdet ligger angränsande till en transportled för farligt gods. Här behövs en riskanalys med motiveringen att bensinmacken kommer till.

Vidare planeras det ett bostadsområde av relativt stor storlek lägs RV 73 (Björsta). Här har också en riskanalys genomförts med anledning av de farligt gods transporter som passerar området på väg söderut mot Nynäshamn och norrut mot Stockholm och Södertälje (E4).

Men..

Längs RV 225 planeras också ett nytt bostadsområde i något mindre storlek än det i Björsta. Området planeras omfatta 32 st 2 och 1 1/2 planshus på ett avstånd av c:a 150 till 200 m från vägen. Detta område anses inte behöva vare sig MKB eller riskanalys?

De uppenbara skillnaderna områdena emellan är att RV73 är innom en snar framtid en 4 filig motorväg med hastighet 110 km/h. RV 225 är en tvåfilig väg med hastighetsbegränsning 70km/h, alltså en mindre väg. Man vet inte i dagsläget hur mycket transporter kommer att öka till Nynäshamn i och med hamnutvidgningen. Det som är svårt att få svar på är hur riskerna värderas på de olika vägavsnitten förbi respektive område. För mig är en 4 filig motorväg betydligt säkrare, trots möjligtvis något fler transporter, än en mörk 70 väg med många djurstråk som fallet är med RV 225. Avståndet mellan vägen och område Björsta är c:a 50m.

Vart går den osynliga gränsen för MKB och riskanalys?

Källor:

http://www.nynashamn.se/byggabo/samhallsplanering/pagaendedetaljplaner/osmo/bjorsta.4.50c0a15911a987dd5b780001923.html

http://www.nynashamn.se/byggabo/samhallsplanering/fardigadetaljplaner/osmo/vanstaindustriomradedp812.4.6f017df6112ae0dea21800036392.html

http://www.nynashamn.se/byggabo/samhallsplanering/fardigadetaljplaner/osmo/vanstahastbydp809.4.6f017df6112ae0dea21800036364.html

Kommunens krishanteringsplan

Jag tänkte nu försöka grovt beskriva kommunens krishanteringsplan över hela hotskalan.

Vad gäller krishantering har kommunen uppfört en organisation och mål för att kunna hantera stora som mindre katastrofer, driftsstörningar och olyckor. Grovt har kommunens tjänstemän samma ansvar i vardagen som vid kris. Det förebyggande arbetet styrs av kommunledningen och samordnas av säkerhetsansvarige i kommunen. Respektive förvaltning ansvarar för att det görs riskanlyser som redovisas för kommunen samt att målen uppfylls.

Sen har vi en Tib. Tib står för tjänsteman i beredskap och fungerar som spindeln i nätet från kommunens sida vid katastrofer. Denna person kan t.ex. larmas av Larmcentralen och styr sedan upp vilka resurser som behövs för att leda ut krisen. Vid sidan om Tib står räddningstjänsten (SBFF), polis, POSOM gruppen (krisstöd), informationsfunktioner samt stödfunktioner.  Tibén är kommunchefen men ansvaret kan delegeras.

 Under Kommunchefen står en tillförordnad krisledningsgrupp som när det krävs kan ta över hela verksamhetsområden från övriga nämder